När en kyrka ska byggas om till bostäder passar det att gå igenom hela byggnaden. Det kan göras inifrån och ut, eller utifrån och in. Det är också viktigt att gå uppifrån och ned, och kontrollera sådant som takets täthet och rörens skick. Kanske måste nytt tak läggas, kanske måste ett stambyte eller relining göras.
Ett kyrkotak kan göras i många olika material. De flesta kanske tror att alla kyrkor har tak av plåt eller skiffer, men det finns många andra material som har använts, och som används än idag. När en kyrka renoveras försöker man använda så tidstypiska material som möjligt. Därför förekommer det t.ex. att man lägger spåntak på gamla kyrkor, som här på Gillstads kyrka i Västergötland. Takspån kan hålla länge, om de sköts på rätt sätt. På Botkyrka kyrkas tak låg spån som legat där i 100 år, berättar församlingen.
Men om kyrkan har köpts, för att användas som bostadshus, är kanske inte spåntak det bästa alternativet. I de flesta fall är plåt att föredra. Det är ett material som kan anpassas efter kyrkans stil och utformning, samtidigt som det inte kräver särskilt mycket underhåll.
Är det skillnad på taken?
Även om man kanske inte vill att en kyrka som är omgjord till bostadshus ska se ut precis som den gjorde när den var en sakral byggnad. Samtidigt vill nog de flesta som köper en kyrka för att bo i den att det ska synas vad huset användes till tidigare. Om byggnaden är klassad som byggnadsminne går det heller inte att göra vilka förändringar som helst.
Det är inte ofta som en kyrka är till salu, även om det finns många kyrkobyggnader i Sverige som inte används till gudstjänster. För 15 år sedan var en kyrka i Västerås till salu. Kanske är det snart dags igen. Om du bor i Västmanland och gör slag i saken hittar du en takläggare i Västerås här.