När en kyrka ska renoveras, vare sig det sker för att bygga om den till bostäder, eller fortsätta använda den för religiöst bruk, finns det flera entreprenadformer att välja mellan. Totalentreprenad är en form som ofta kritiseras, men den har ett flertal fördelar.
Totalentreprenad innebär att beställaren skriver ett avtal med en entreprenör, som sedan skriver avtal med olika underentreprenörer. På detta sätt behöver beställaren inte teckna avtal med elektriker, rörmokare med mera. Om det är ett bra val eller inte beror naturligtvis på entreprenadens art.
Totalentreprenad kan användas vid såväl små som stora arbeten, allt från attefallshus till helt nya kyrkor. Det kan också, som ni kan läsa om på totalentreprenad-stockholm.net, användas vid renoveringar. När det kommer till kyrkor är detta troligen den vanligaste formen av totalentreprenad, eftersom det är vanligare att kyrkor renoveras eller byggs om än att det byggs helt nya.
Viktigt att tänka på vid totalentreprenad
När ett avtal om totalentreprenad skrivs är det viktigt att allt specificeras i avtalet. Om beställaren vill att en viss underentreprenör ska sköta en viss del, exempelvis golvläggningen. Att “bryta ut” och byta ut en entreprenör kan bli både krångligt och kostsamt.
Det finns ett exempel från Västerås, som rör just en kyrka, som illustrerar detta. Peab skulle bygga en ny kyrka, med totalentreprenad, åt en församling. Församlingen valde dock att ta bort golvläggningen ur avtalet, och lägga detta på en annan firma. Församlingen skulle själva stå som beställare av mattan på golvet. Man bad Pead att mäta fukthalten i golvet, och protokollet visade 87 procent i den översta delen. Mattläggarfirman fick dock veta att den relativa fuktigheten var 85 procent, varför den första mattan som lades blev bubblig. Arbetet fick göras om, men kyrkan ville ha kompensation för dröjsmålet. Mattläggaren tyckte dock att Peab hade ansvaret för att underlaget skulle vara klart att lägga matta på.